| Huvudmeny | Kodförklaring | Sökformulär | Botaniska begrepp | Lista för utskrift med namn | Admin-sida |
		Här har vi samlat en del botaniska begrepp som kan ge lite vägledning vid funderingar om hur växter ser ut och kanske beter sig.     Botaniskt begrepp Förklaring Bild   Adventivknoppar Kan utvecklas på andra ställen än i bladvecken, rhododendron kan bryta på gamla stammar  Agamoepermi Plantorna bildar fröer utan föregående befruktning   Artnamns betydelse Botanical Epithets  Autogami Självbefruktning med pollen från den egna blomman.  Axillär knopp Knopp som bildas i vinkeln mellan blad och stjälk, ofta bildande sidoskott.  Blad Bladets uppgift är att sköta fotosyntesen, att underlätta gasutbytet med omgivningen  Blombotten Fäste för blomman i den utvidgade övre delen av en stjälk.  Botanical Epithets Botanical Epithets  Bulbill Groddknopp som bildas i bladvecken. ex: vissa liljor  Buske Förvedad flerstammig växt med flera likartade stammar från rotkronan.  Cellulosa Stormolekylära kolhydrater som bildar cellväggarna hos växter. Svåra att bryta ner.  Chamaefyt Växter som har övervintringsknopparna från markytan upp till 25 cm. Dvärgbuskar.  Christen C. Raunkiær Dansk botanist som beskrivit växternas övervintringssätt i Skandinavien. Läs mer >>  Cirkumpolär utbredning Arter som uppträder i alla områden omkring nordpolen.  Dikogami Blommans hon- och hanfunktion är delade tidsmässigt.  Dioeci Blommornas han- och honfunktion sitter på olika individer  Diskblommor Rörformiga symmetriskt placerade blommor i korgen hos korgblommiga växter.  Domesticering En ursprunglig vildväxande arts anpassing, övergång, att leva som kulturväxt. Det naturliga urvalets ersätts av odlarnas urval.  Endem En växt som är unik för ett begränsat område.  Endosperm Frövita, upplagsnäring i fröet  Enzymer Ämnen som finns i små mängder i varje cell, de påskyndar kemiska processer utan att sjjälva ingå.   Epifyt En växt som använder en annan levande växt att växa på  Evolution Förändring av en arts genetiska egenskaper över tiden och kan leda till en ny artbildning.  Fanerofyt Vedartad växt som har övervintringsknoppar minst 25 cm över markytan.  Feromoner Ämnen i mycket små mängder som fungerar som signalämne mellan samma art.  Floem Rörliknande vävnad genom vilken näringstransporten från blad till rötter skar.  Florariken Växtgeografiska regioner som karaktäriseras av likheter i artsammansättningen  Flore Pleno Med dubbel blomma  Foderblad Yttre kransen under kronbladen. Foderbladen är vanligtvis gröna.  Fotolys Nedbrytning av molekyler under ljusets inverkan.  Fotoperiodism Växternas reaktion på den relativa längden av natt och dag. Kortdagsbehandling.  Fototaxi Växtrörelse som påverkas av ljus  Fototropism tillväxtrörelse i riktning mot eller från en ljuskälla.  Fylotaxi Beskriver bladens bladens placering omkring stammen. Visar ofta familjetillhörighet.  Fytoplankton Växtplankton  Förna, neutral Neutral eller basisk förna är rik på nedbrytare, (maskar) som bryter ner och blandar förnan ned den underliggande mineraljorden  Förna, sur. Sur förna är fattig på nedbrytare (maskar) och bildar därför ett avgränsat skikt mot mineraljorden under.  Geofyter Växter som har underjordiska övervintringsupplag. Lökar, knölar, jordstammar, rotknölar.  Geotropism Tillväxtriktning som styrs av jordens dragningskraft, gravitation. Kallas även gravitropism.  Gibbereliner Tillväxthormon hos växter. Gibberelinsyra befrämjer grobarheten hos fröer.  Habitat Biotop, beskrivning av miljön där en art förekommer.  Halofyt Växt som har anpassat sig till en salthaltig biotop.  Halvbuske Buskliknande växt med förvedad och övervintrande rothals, de unga årsskotten fryser tillbaks.  Helofyt Våtmarksväxt.  Hemikryptofyter Växter som har övervintringsknopparna i markytan. Perenner.  Hermafodita blommor tvåkönade blommor med såväl ståndare som pistill.  Heterostyli Individerna kan ha långt eller kort stift ex vissa primulaarter  Hyf Trådlik struktur av avlånga celler hos svampar.  Högblad Blad som omger blomman och fungerar som skyltorgan för att locka pollinatörer. Ex Cornus.  ICBN International Code of Botanical Nomenclatur, regler för den vetenskapliga namnsättningen av vilda växter.  ICNCP International Code of Nomenclature for Cultivated Plants, en regelsamling för namngivning av odlade växter.  Inavelsdepression Minskad fertilitet eller livsduglighet som orsakas av inavel.  Indusium Skyddshinna. Fjäll som täcker sporsamlingarna hos ormbunkar.  Inhibator Ämnen som förhindrar att en process äger rum.  Internod Ledstycke. Den transportled som är mellan noderna  Kambium Tillväxtzon mellan xylen och floem. Avskiljer transportvägen från roten och upp från bladen och ner.  Karaktär Egenskaper hos en växt som går att mäta eller klassa. t.ex färg, höjd  Karotin Rött eller orange färgpigment i många växter.  Kleistogam blomma Liten blomma som aldrig öppnar sig. Självbefruktningen sker i knoppstadiet.  Kloning Vegetativ förökning med t.ex. delning, sticklingar, rotskott  Klorofyll Pigment som är receptorer för ljusenergi vid fotosyntesen  Kloros Bristsjukdom som beror på för högt pH-värde i planteringsmaterialet.  Klyvöppning Springa i bladet för gasutbyte i epidermis, som omges av två slutceller och biceller  Knoppar Stamanlag bildas i bladvecken, de flesta knopparna förblir vilande under lång tid  Knöl   Knölrot Kort uppsvälld rot med upplagsnäring.  Kontaktila rötter Barken i lökarnas rötter kan ändra tillväxtform, de blir kortare och tjockare, vilket gör att de kan dra ner löken djupare i jorden.  Kosmopolit Art med världsvid utbredning  Kotyledoner De efter groning först utvecklade bladen kallas hjärtblad.  Kärlknippe Vätskeledande vävnader som består av strängar av floem- eller xylemceller  Könsbytare Arter som kan byta kön beroende på hur resurserna växlar.  Latinskolan Latinskolan  Ledningsvävnad Vävnad sammansatt av xylen och floem i vilken den långväga transporten inom växten skar.  Lera Oorganiskt material med storleken < 0,002mm. Leran har hög vattenhållande förmåga.  Lök Kort underjordisk stamdel bestående av köttiga blad ,som fungerar som växtens näringsföråd.  Meristem Den del på växten, där aktiv celldelning sker. Tillväxtområde.  Monopodial tillväxt Huvudskottet fortsätter att växa.  Monopodialt skott Tillväxten sker från toppknoppen, ex gran  Morfologi Läran om växternas yttre byggnad.  Morän Morän är en blandning av kantigt stenmaterial av olika storlekar  Morän Morän är en blandning av kantigt stenmaterial av olika storlekar  Mosse Våtmark, som får sitt vatten från nederbörden och inte dränks av omgivande mark. I mossen sker nedbrytningen av växtdelar mycket långsamt.  Mycel Svampars vegetativa stadium, som bildar ett nät av lösa hyfer.  Mykorrhiza Svamprot, en symbios, samarbete, mellan en svamp och en växt.  Mångbyggare Polygama kallas växter, där vissa individer har tvåkönade blommor och andra enkönade, vanligtvis honblommor, ex backtimjan  Mörkerreaktion Den del av fotosyntesenprocessen som äger rum i mörker. Under mörkerreduktion binds koldioxid och förs till cellerna.  Nedbrytare. Organismer som bryter ned dött organiskt material till enklare föreningar. Från näring till gödning.  Nektarguide Färgmönstret som leder pollinatören att landa lämpligt på blomman.  Nektartjuv Pollinatör som kommer åt nektarn utan att hjälpa blomman med pollineringen. Insekterna biter ofta hål på sporren.  Nod Led, från vilken rötter och knoppar utgår.  Nutationer De svepande eller pendlande rörelser som klängväxterna utför under sin tillväxt.  Okulering Vegetativ förökning, där moderplantans vilande knopparbringas att växa fast på en grundstam.  Osmos En process genom vilken en vätska med lägre koncentration av ett löst ämne tränger igenom en s.k. semipermeabel hinna till en vätska med högre kocentration.   Parasit En växt som får sin näring genom att ta denna ur en annan levande växt eller levande organism  Patogener Sjukdomsalstrande mikroorganismer.  Plumula Stamknopp, som bildas efter hjärtbladen och som ger upphov till de bestående ovanjordiska delarna.  Pollenslang Pollenslangen är den tillväxt som bildas vid pollenkornets groning och som sedan växer ner genom stiftet och in genom ett av fruktämnets fröanlag.   Pollenvektor Det medium, metod som överför pollen från ståndare till pistill. Djur, luft ,vatten.  Postzygotisk barriär En korsningsbarriär som verkar efter befruktninge genom att hybriderna får låg grodbarhet  Prezygotisk barriär En korsningsbarriär som verkar före befruktningen.  Protandri Ståndarna lämnar sitt pollen innan den egna blommans märke är mottagligt  Protogyni Pistillen blir mottaglig innan ståndarna på den egna blomman lämnar sitt pollen.  Proveniens Växten kommer från ett angivet område.   Radicula Den första rot som bildas vid fröets groning.  Radicula Den vid groningen först utbildade roten, primrot.  Radiär symmetri Blomma med minst 3 symmetriplan genom blommans centrum  Rhizom Underjordiska jordstammar som lagrar näring och sprider växten i sidled  Rot Rotens uppgift är att leda upp vatten och vattenlösliga salter ur jorden, roten skall också förankra växten på växtplatsen  Rothår Beklädnad av fina trådar på rötterna för att öka absorbtionsytan.  Rotmössa Celler som skyddar rotspetsen vi tillväxt.  Sambyggare Monoika, enkönade han- och honblommor på samma individ ex hassel  Saprofyt En organism som kan bryta ner och tillgodogöra sig dött organiskt material  Silrör Transportanordning av en serie levande celler, somtillsammans bildar långa kanaler.  Sort En klon som blivit utvald för någon speciell egenskap. 'Golden Kry'  Stam Stammens uppgift är att exponera blad och blommor, att fungera som vätskekanaler mellan växtens olika delar. Stammen kan vara: grenad-ogrenad, upprätt-krypande, luft-jordstam   Stoloner Ovanjordiska utlöpare, revor, som sprider växten, nya småplantor bildas utefter stolonen  Sympodialt skott Toppknoppen dör och tillväxten sker från en knopp längre ner på stammen ex. alm  Terofyter Växter som övervintrar som frö.  Transpiration Gasavgång från en levande organism.  Träd Förvedad, flerårig växt med en stam som växer upp från rotkronan.  Turgotryck Vätsketrycket i cellerna som trycker ut cellväggarna och därmed håller bladen saftspända.  Tvåbyggare Dioika. Individerna har antingen han- eller honblommor ex. rödblära.  Vakuoler Vätskefyllda rum i cellen  Vinterståndare Torra fröställningar som vanligtvis står kvar unde vintern för att släppa sina frön när klimatet är lämpligt.  Vivipari Fröerna gror medan de fortfarande sitter kvar på moderplantan   Zygomorf Blommor med bara ett symmetriplan.        | Huvudmeny | Kodförklaring | Sökformulär | Botaniska begrepp | Lista för utskrift med namn | Admin-sida |